3,5 miljoner svenskar är med i a-kassan och garanterade en inkomst om det oväntade skulle hända.
Men tryggheten, som många i dag ser som en självklarhet, har din gammelfarfar, mormor och mamma kämpat för i över 100 år.
Här är historien bakom a-kassan – en avgörande del av den svenska modellen alla bör känna till.
Räkna ut din ersättning snabbt:
Hur mycket skulle du få om du förlorade jobbet?
• Jag tjänar över 20 000 kronor
• Jag tjänar över 25 000 kronor
• Jag tjänar över 30 000 kronor
• Jag tjänar över 35 000 kronor
I det gamla bondesamhället var arbetslöshet en helt okänd företeelse.
Det fanns arbete till alla och det var andra problem som gjorde tillvaron osäker – missväxt, torka, sjukdomar, olyckshändelser och krig.
Arbetslösheten kom först med skapandet av industrier, när människor blev anställda.
Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som Sverige på allvar började bli industrialiserat.
Stålverk, massafabriker, mekaniska verkstäder, spinnerier, tryckerier, sågverk och många andra industrier grundades och därmed också började anställa industriarbetare som fick lön för sitt arbete.
Även om lönerna var låga innebar en anställning att pengar till mat, boende och kläder kom in. Men när anställningen upphörde och arbetaren blev arbetslös försvann också den ekonomiska tryggheten.
”Typograferna var först”
Det fanns en fattigvård. Men kraven för att kunna få hjälp var hårda och ersättningen, om man överhuvudtaget fick någon, var minimal.
Att tvingas gå till fattigvården upplevdes av många som mycket förnedrande.
För att stärka sin ställning gentemot arbetsgivarna började de anställda runt om i Europa bilda fackföreningar under 1800-talets andra hälft.
I Sverige var typograferna först med att bilda en fackförening, vilket skedde 1886.
Det blev startskottet för den svenska fackföreningsrörelsen.
Till en början handlade det främst om arbetare men redan 1887 bildade anställda på landets banker den första fackföreningen för tjänstemän.
I takt med att de anställda började organisera sig i fackföreningar föddes tanken att starta egna arbetslöshetskassor som finansierades av avgifter från medlemmarna och dit den arbetslöse kunde vända sig för att få hjälp.
Svenska Typografförbundet grundade 1893 den första arbetslöshetskassan och flera fackföreningar följde snabbt efter.
Men det var inte förrän 1935 som en mer omfattande statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring infördes av riksdagen.
Arbetslöshetskassorna var knutna till fackföreningarna men verksamheten styrdes av en särskild statlig förordning och kontrollerades av Socialstyrelsen.
Från 1940-talet och framåt anslöt sig allt fler svenskar på arbetsmarknaden både till fackföreningar och till arbetslöshetskassor.
Det gällde både arbetare och tjänstemän. På så sätt skaffade man sig en grundtrygghet vid arbetslöshet.
Räkna ut din ersättning snabbt:
Hur mycket skulle du få om du förlorade jobbet?
”Ökade intresset”
Efter andra världskrigets slut var tiden inne för att se över alla olösta samhällsfrågor.
En sådan fråga var skuldsättningen, som gjorde att särskilt unga nyutexaminerade akademiker hamnade i en svår ekonomisk situation.
Sveriges yngre akademikers centralorganisation, SYACO, drev frågan om akademikernas amorteringsproblem så framgångsrikt att studielånen med staten som garant inrättades 1946.
Framgången ökade intresset för att bilda en akademikerorganisation för både studerande och yrkesverksamma.
1947 bildades Saco, då med 18 förbund och 16 000 medlemmar. De olika förbunden rekryterade medlemmar utifrån utbildning och arbetsuppgifter. Från den blygsamma starten har Saco vuxit till att i dagsläget ha omkring 650 000 medlemmar, fördelade på 22 medlemsförbund.
Självklart hänger detta samman med att allt fler svenskar skaffar sig en akademisk utbildning.
Och precis som på 1940-talet har studiefinansieringen varit en viktig faktor för att skapa möjligheter till att börja studera. Ekonomin är en central faktor i människors liv.
Under 1960-talet genomfördes studiemedelsreformen som såg till att studenter från olika samhällsklasser fick möjligheten att börja läsa på universitet eller högskola, att ungdomar som inte välsignats med föräldrar med en stark ekonomi eller tillgång till stipendier kunde börja studera.
Att fler svenskar fick möjlighet att studera gjorde att tillströmningen av studenter ökade rejält.
Läsåret 1960/61 skrev 5 800 studenter in sig på fakulteter runt om i landet, åtta år senare hade antalet ökat till hela 23 800. Framför allt var det de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna som växte.
Men detta var bara början på de akademiska utbildningarnas expansion.
Antalet akademiker i befolkningen ökade från en halv miljon till knappt en och en halv miljon under perioden 1990–2013.
En effekt av att fler människor utbildar sig är att konkurrensen om jobben har hårdnat. Även högutbildade personer riskerar att känna av arbetslöshet.
Att ansluta sig till a-kassan har blivit en viktig trygghetsfaktor, även för akademiker.
”Sveriges största a-kassa”
Grundtanken med arbetslöshetskassan är att människor som står utan arbete ska få ett tillräckligt stöd för att aktivt kunna söka sig en ny sysselsättning.
Genom att betala in en avgift till sin arbetslöshetskassa under tiden man arbetar får man möjlighet till a-kassa om man skulle bli arbetslös.
I en tid då anställningstryggheten allt mer tunnas ut är det viktigt att alltid vara beredd på att tillvaron kan förändras drastiskt.
Att vara med i ett fackförbund är inte samma sak som att vara med i en arbetslöshetskassa. Även de människor som enbart är medlemmar i en arbetslöshetskassa omfattas av den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen.
Däremot kan det vara bra att vara med i ett fackförbund för att skaffa sig ytterligare skydd, som exempelvis den inkomstförsäkring som ofta ingår i medlemskapet. Sveriges största a-kassa i dag är Akademikernas a-kassa, som har närmare 700 000 medlemmar.
Akademikernas a-kassa grundades 1970 och är den arbetslöshetskassa som alla yrkesverksamma akademiker kan ansluta sig till.
Samtliga fackförbund inom Saco och Vårdförbundet ansluter sina medlemmar till Akademikernas a-kassa.
Fackförbundet Unionen, som organiserar tjänstemän inom den privata sektorn, har en a-kassa med drygt 500 000 medlemmar. På LO-sidan har IF Metall den största a-kassan med omkring 280 000 medlemmar. Det huvudsakliga uppdraget för Akademikernas a-kassa består i att administrera arbetslöshetsförsäkringen och betala ut a-kassa till sina medlemmar.
I ett allt mer individualiserat och flexibelt samhälle där människor, i synnerhet unga akademiker, tvingas skifta mellan olika typer av anställningar är en sådan försäkring en trygghet.
Som medlem i Akademikernas a-kassa betalar du bara 100 kronor i månaden för den tryggheten.
• Bli medlem här – det kostar bara 100 kronor i månaden.
Kolla in alla förmåner här!
